I'd go anywhere for you, except I can't leave my apartment so I guess not

DAGBOK / Permalink / 0
I dagens avsnitt av ''Mina enorma humörsvängningar angående mitt skrivande'' ska vi prata om hur autentisk min text är och varför jag ser framför mig hur folk kommer smutskasta min bok för att den inte är en bra beskrivning av verkligheten. Ja, jag börjar tvivla på texten igen. Shit happens. Men ärligt talat, vad vet jag om det jag skriver om? Inte mycket. Minns när jag läste en bok för ett tag sedan, tror jag skrev om den här faktiskt, som hade en karaktär som av någon anledning älskade Hatsune Miku. Problemet var bara att författaren refererade till vår älskade Vocaloid-drottning som ''Hatsune''. Karaktären sa typ ''Åh jag älskar Hatsune''. Och det kröp i skinnet på mig när jag läste det för hon heter ju inte Hatsune, det är ju hennes efternamn. Hon heter ju Miku!!! HUR KAN MAN GÖRA FEL?!
 
Så nu sitter jag alltså här, trots att jag gjort research, och tvivlar. Hela grejen med min text är att huvudkaraktären blir scoutad av en modellagentur, och nu beskriver jag hans första modelljobb. Men vad fan vet jag om att vara modell? Jag har sett Americas Next Top Model och något avsnitt av den där serien på SVT med snygga killar i (sorry men ni vet). Tänk om jag gör fel. Samtidigt måste ju böcker få vara lite otroliga, det måste få gå lite för bra och saker och ting kanske måste få gå snabbare än vad de skulle göra i verkligheten. Annars blir det ju jävligt tråkigt att läsa. 
 
Har en sådan dag idag bara. Har skrivit flera sidor sedan igår och nu blir jag trött på skiten igen. Men jag kommer inte på något bättre att göra, jag är så uttråkad. Jag hade ett intressant samtal med någon idag om det där med att göra rätt. Jag är ingen perfektionist men jag vill att allt ska bli rätt, jag menar, vem fan vill inte det? Blir det inte rätt så blir det fel och det är ju inte rätt. Alla vill göra rätt. Jag vill säga rätt saker och jag vet inte, ge och få klara bud. Inget jävla skitsnack. Men då fick jag höra att det finns ju alltid olika versioner av allting, i ett sammanhang kan ju en sak vara rätt som i ett annat sammanhang är fel. Och det är ju naturligtvis sant. 
 
 Det jag vill säga är att ''det finns inga rätt och fel'' men det är väl klart att det gör det. Det är bara inte alltid så enkelt att något som är rätt alltid är rätt. När någon ställer frågor till mig vill jag svara rätt. ''Hur mår du?'' är en svår fråga att svara på. Jag brukar dra till med ''Det är väl sådär'', för visserligen mår jag väl bra men samtidigt gör jag inte det. Det är ju sällan man mår helt och hållet bra. Jag är oerhört bra på att känna efter och även om jag på många sätt mår bra just nu har jag också ont i ryggen och jag är trött efter att ha pratat om den här jävla komplicerade skiten idag. 
 
Nämen, Siegessäule i Berlin? Vad har det med inlägget att göra? Ingenting, men det är en cool bild så jag lägger den här för att bryta upp texten lite grann. 
 
Nej men annars då? Inget alls som sagt. Är ni också blyga på internet? Jag är det. Det kanske inte verkar så eftersom att jag alltid skriver så mycket skit på den här bloggen, men jag tänker att det är ändå ingen som läser. Men jag kan ärligt talat räkna hur många gånger jag kommenterat en video på YouTube eller ett inlägg på en blogg (det är typ fyra gånger).
 
Ordet blyg tycker jag dock inte om. Jag har fått det slängt på mig sedan jag gick på dagis och jag är trött på det. Ärligt talat ifrågasätter jag huruvida jag är blyg eller inte för jag är så trött på att vara den som är blyg. Det ger mig ingenting, ingen är förstående över det längre. När jag var liten och någon hälsade på mig och jag svarade genom att vara tyst, då skrattade mina föräldrar och bara ''Hon är blyg''. Men vad händer nu när jag får tunghäfta när någon säger hej till mig? Då kommer mina föräldrar efteråt med allvarliga blickar och säger att det där var oförskämt. Hen blev ledsen, förstår du det? Men det gör jag inte, snopen kanske jag skulle kunna gå med på men inte ledsen. Tror de flesta klarar sig utan mitt patetiska lilla ''hej''. 
 
Nåväl. Nu ska jag återgå till de starka och komplicerade och jag måste nästan säga lätt erotiska känslor i min text. Huvudpersonen ska strax träffa personen han kommer att bli kär i, åh så spännande det ska bli. Vi hörs!
 
 
Vad handlade det här inlägget om igen?
 
 
 
 
 
 
Till top