South Park - Mr. Hat Kumako - may 2017

Jag tar studenten idag!

 
Idag tar jag studenten! Kommer inte att få någon studentskylt, vilket jag är glad över, men jag kunde inte låta bli att göra en åt mig själv i Photoshop... Titta barn, jag har läst estetik och media i tre år och det här är vad jag har lärt mig! WOW! Kommer aldrig att glömma den här underbara tiden i mitt liv <333. 
 
Jag på studenten: 
 
 
 
 

Min gymnasietid: en utvärdering

Sommaren 2014 var jag nervös över en sak: gymnasiet. Vi hade ju nämligen inte fått hem någon lapp där man ska fylla i specialkost, så hur skulle det då gå på lunchen? Japp, det där med vänner och sådant, det var jag inte nervös över. Jag hade ju haft kompisar sedan första klass, och folk skulle säkert tycka att jag var cool ändå. Dessutom hade jag planerat att genomgå en förändring och bli utåtriktad, bara sådär liksom. Så i helhet var jag aldrig särskilt nervös över att börja på gymnasiet!
 
Jag på väg in i skolan, andra dagen. 
 
Jag hade också bestämt mig för att verkligen visa vem jag var. Ett första intryck var oerhört viktigt, det visste jag. Därför klädde jag mig så fint jag kunde, i, gissa tre gånger; Lolita! Min skola är nämligen känd för att man som elev kan klä sig lite hur man vill. Det är en konstskola, liksom. Första dagen fick jag följa med några i min klass ut och röka eftersom att jag hade samma mobilsmycke som en av dem (jag rökte inte, förresten). Vi gick även och åt tillsammans (jag åt potatis och grönsaker...) och jag kände att allting skulle gå bra trots allt. Men ändå kändes allting så främmande, så nytt, och när jag kom hem från skolan så grät ner i mitt nya schema... Det var väldigt dramatiskt, förstås. Men jag hade fått kompisar i alla fall, och det är ju det som räknas. 
 
Och mina nya vänner var trevliga. Men vi var så olika, något jag märkte av efter ett tag. När vi pratade och umgicks hade vi kul, men jag kände mig jämt så osäker. Ibland var vi vänner och ibland inte, kändes det som, och jag försökte därför ligga lite lågt. Så småningom började jag dra mig undan. Och även om jag inte har något emot att vara ensam så blev jag osäker över att vara just ensam, orolig att jag skulle bli en outsider under hela gymnasiet och jag minns att jag inte riktigt förstod hur jag skulle skaffa vänner. Det var som att jag var tio år och alla andra tjugofem, som att jag aldrig lärt mig hur man socialiserar sig med andra människor...MEN JAG HADE I ALLA FALL FÅTT EN DATOR, SOM VISSERLIGEN GICK SÖNDER DIREKT MEN DÅ FICK JAG EN NY IGEN!
 
Look at that fresh computer (and my old design som var mycket snyggare än den jag har nu wtf).
 
Mina föräldrar skilde sig dessutom, i början av ettan. Det sög. Men jag fick i alla fall en kompis i slutet av ettan. När jag började tvåan var jag inte lika osäker på mig själv, och jag behövde inte längre läsa matte eller ha idrott, vilket hade varit mina två hatämnen under första året. Trots det gick det ganska bra för mig i de ämnena! Jag fick D i matte, något jag är stolt över eftersom att jag kämpat med matematiken sedan jag började skolan. 
 
Hur som helst så var andra året helt okej. Som individuellt val läste jag skrivande, och det var kul att kunna utvecklas inom det. Jag minns knappt vad som hände det året. Jag läste foto, det var tråkigt. Pluggade en hel del, fick okej betyg. Ett tråkigt år helt enkelt. 
 
 
Det känns som att det var alldeles nyligen som jag började trean. Men det var längesedan, och jag tar studenten imorgon. Det enda jag minns av trean är gymnasiearbetet. Skämt åsido, men det har varit ett okej år. Historian har varit kul, svenskan har varit kul, grafisk illustration också. Har läst bild också, vilket har varit skoj. Ett helt okej år helt enkelt, men skoltröttheten hann ikapp mig ganska snabbt och jag har varit jävligt less på skolan... Men nu är jag klar, i alla fall. 
 
Vad kommer jag sakna av gymnasiet?
* Klassrum 403 <3
* Vissa lärare och vissa ämnen. Det finns alltid de lärarna som jag fastnar för, dels för att de är trevliga, dels för att jag lärt mig mycket under deras lektioner och dels för att de gett mig bra betyg. Det är alltid tråkigt att säga hejdå till dem. Och hur mycket skolan än stressar mig så tycker jag om vissa ämnen, och kommer att sakna att sitta i ett klassrum och lyssna på föreläsningar. I grundskolan kände jag ofta att jag inte förstod någonting, men när jag började gymnasiet så blev alla ämnena tio gånger enklare och det var som att jag lärde mig att jag inte är helt dum i huvudet trots allt. Som att jag för första gången förstod var det var jag lärde mig. 
* Hjärntorget... Bästa sidan <3 
 * Min lilla plats där jag alltid suttit i sal 411
* Den lilla typ läktaren i bildsalen där jag alltid suttit. 
* Och så skolbiblioteket såklart. 
 
Vad kommer jag inte sakna?
* Stressen. 
* Alla skrikiga och överexalterade elever. 
* ''Spela Shoreline'', min skolas inofficiella slogan. 
* Kulturdagarna då det inte fanns något att göra. 
* Idrotten... Ugh. 
 
 
 
 
 
 
 

Låtar som jag måste höra varje dag för att orka med livet